Teknik

För att göra mina murrinibitar skär jag upp planglas i olika färger och staplar det i högar som sedan sätts i ugn och värms upp till ca 600 grader. Glaset köper jag från ett företag i USA, Bullseye. Jag gör en navel på blåspipan av ”skräpglas”.


Med naveln plockar jag upp högen med glas, som jag ytterligare värmer i invärmningsugnen många gånger – för att ”klistra ihop” planglasskivorna och pressa ut luftbubblor.


Min assistent kommer med glas som klipps på längst ut och formas till en glasknopp – för att underlätta vid utdragning av glasmassan till en ”cane”.


Efter ca 15 minuters arbete i hyttan är glaset klart att dra ut till en ca 1,5 meter lång ”cane”. Är glaset för varmt hamnar allt på golvet, är det för kallt så går det inte att dra ut.


Efter minst ett dygn i avspänningsugnen så kan jag ta ut stängerna som jag sedan skär upp till små murrinibitar.


Härifrån tar arbetet två skilda vägar. Antingen ugnsformar jag glaset –bild till vänster eller så hyttarbetar (blåser) jag glaset –bild till höger.


Ugnsformat glas

Pysslande och pusslande, skära glas och passa ihop. Smälta ihop glaset plant i ugnen vid ca 820 grader – kallas fusing.


Sedan följer kall bearbetning som slipning, etsning, blästring och gravering av glaset – bl.a för struktur och en ljusabsorberande yta.


Sista gången i ugnen böjs glaset till sin slutliga form. Detta kallas slumping.


Färdigt ugnsformat och slipat glas


Hyttarbetat (blåst) glas

Jag pusslar ihop mina murrinibitar plant på en ferro – en järnplatta – och förvärmer den till ca 600 grader C. Denna platta plockas sedan upp på en pastorale – en ”gaffel” – och värms upp ytterligare så murrinibitarna kan ”klistras ihop” till en rektangulär platta.


Denna platta rullas upp på blåspipan och försluts längst efter till en cylinder innan den nyps ihop längst ut – till det som ska bli botten av kärlet. Nu följer traditionell glasblåsning och formning av kärlet.


Efter minst ett dygn i avspänningsugnen följer sist slipning av glaset för struktur och en ljusabsorberande yta. Ibland omformas glaset genom djupslipning. Till höger färdigt glas i denna traditionella ”murrini pick-up” teknik.


För att blåsa dessa kärl har jag först försmält – fusat – en rektangel av glas, som jag sedan plockar upp och försluter på ett liknande sätt som tidigare beskrivit i denna presentation. Denna teknik kallas i glasvärlden för ”the australian roll-up”.